Jag har tidigare behandlat ämnet skräp i handväska (se Förbannade handväska), men idag upptäckte jag att det är SKIT jag har i handväskan!
Jag misstänker att den skyldige till dådet är skäggig och börjar på "J" och slutar på "ohan".
måndag 23 november 2009
torsdag 19 november 2009
Saffransskorpor
Igår bakade jag förresten saffransskorpor för andra året i rad. Dom är så gudomligt goda, och jag rekommenderar alla att baka dom. Enkelt är det också! Receptet kommer från tv-programmet Leilas Jul;
Ingredienser:
100 g smör
1 g saffran
2 ägg
1½ dl strösocker
5 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
1½ dl hel sötmandel
råsocker
Gör så här:
Sätt ugnen på 175°C
Smält smöret tillsammans med saffran, häll över i en bunke och rör ner äggen.
Blanda de torra ingredienserna med mandeln och vänd ner det i bunken.
Forma degen till tre längder och lägg på en plåt klädd med bakplåtspapper. Strö råsocker över.
Grädda i mitten av ugnen i ca. 25 minuter. Ta ut plåten, sänk värmen till 125°C och skär längderna i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg tillbaks dem på plåten och grädda ytterligare 10 minuter. Stäng sedan av ugnen och låt skorporna torka i eftervärmen tills ugnen är kall, eller över natten.
Ingredienser:100 g smör
1 g saffran
2 ägg
1½ dl strösocker
5 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
1½ dl hel sötmandel
råsocker
Gör så här:
Sätt ugnen på 175°C
Smält smöret tillsammans med saffran, häll över i en bunke och rör ner äggen.
Blanda de torra ingredienserna med mandeln och vänd ner det i bunken.
Forma degen till tre längder och lägg på en plåt klädd med bakplåtspapper. Strö råsocker över.
Grädda i mitten av ugnen i ca. 25 minuter. Ta ut plåten, sänk värmen till 125°C och skär längderna i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg tillbaks dem på plåten och grädda ytterligare 10 minuter. Stäng sedan av ugnen och låt skorporna torka i eftervärmen tills ugnen är kall, eller över natten.
onsdag 18 november 2009
...you might just be a redneck!
Du vet att du bor i buschen när lokalnyheterna visar samma inslag två dagar på raken. (Ivf-behandligen).
Gammal kärlek rostar (aldrig)
Det var med sorg i hjärtat som jag igår sa ja när Johan frågade mig om han fick ge bort opeln, Rosell behövde en bil "att köra slut med på isen".
Jag slutade köra den i juli när vi köpte jimnyn, och i september ställde jag av den, efter att den inte gått igenom besiktningen. Jag har tänkt sälja den, men inte kommit mig för. Det tar emot helt enkelt. Mina första bil, min älskade lilla skitopel.
Jag tog körkort i Nybro i juni 2005. I september när jag och dåvarande killen flyttade isär behövde jag en egen bil och hittade den här billiga, bensinsnåla bilen på blocket. Dåvarande killen/exets bror följde med som bilkunnigt omdöme, och efter att ha provkört sa han att den var ju värd pengarna (4500 riksdaler), den kan du ha i 2 år i alla fall.
Jag minns när jag körde den första gången, i korsningen vid brandstationen i Lessebo. Den la av, det visade sig att den gjorde alltid det om man växlade samtidigt som man svängde. Jag döpte den till Kitty, som min gamla flickidol. Jag var blond, bilen röd (Kitty är som alla som läst Kittyböcker vet, rödblond) och tillsammans var vi farliga.
2 veckor senare hände väldigt mycket, detta gjorde att jag hade väldigt bråttom när jag åkte till Nybro och då stod nån blåklädd idiot på ett övergångsställe och vinkade till mig. Sen fick jag vinka hejdå till körkortet.
I december fick jag ta om det, då var det någon som skurit sönder däcken på bilen, den var insnöad och inredningen hade möglat.
Kort därpå kokade den. Jag köpte en stereo på Netto i Nybro, Ola hjälpte mig att installera den, sen "dekaltrimmade" han den, klistrade över tillverkarens märke med eltejp. Den tejpbiten sitter fortfarande kvar.
En gång när jag var fyllechaffis i Kosta skulle vi med full bil åka uppför en liten backe. Vi kom enbart baklänges så alla (utom jag som körde) fick hoppa ur och putta upp mig för backen istället.
I början av 2006 var det dags att flytta hem till Falun, pappa kom ner och hjälpte mig med flytten. När vi kom till Örebro kastade pappas Volvo 145 in handduken och min lilla opel fick bogsera hans i jämförelse jättebil som var fullastad.
När jag jobbade i Morhagen sommaren 2006 vaknade jag en natt av att grannarna hade fest, spelade musik som bara den. Sen kom jag på att jag var mitt ute i skogen och inte hade några grannar. Jag gick ut, och insåg att ljudet kom från min bil!? Stereon hade startat av sig själv mitt i natten. Samma sommar slutade jag snusa, och då var bilen jättebra att tjuvröka i. Jag brukade fimpa mot rutan kommer jag ihåg.
Jag gjorde en visit till Kosta, och körde hem en mörk och regnig kväll. Dagen efter skulle jag besikta i Falun, och killen sa efteråt att han hade ett tips till mig. Jag blev superglad och trodde han visste nåt hemligt knep som skulle göra bilen mycket bättre. "Skroten i Hedemora, där får du femtonhundra spänn". Jag blev så ledsen så jag började gråta.
Åkte hem, sa till pappa att jag måste skrota min bil. Han slängde ett öga på besiktningsprotokollet och sa att det behövde jag inte alls. Sen såg jag inte så mycket av min bil, jag fick mest åka runt på mekonomen och autoexperten i pappas bil och köpa delar, medan han var i garaget och lagade min.
Jag minns särskilt en morgon när jag var tvungen att åka ner på stan för att hämta ut biljetter, och det var bråttom av någon anledning. Jag hittade inte mina bilnycklar, efter att ha letat på de mest troliga ställena kom jag på att jag borde kolla i garaget, pappa kanske hade tagit dom och gått ner dit.
Mycket riktigt, han hejade på mig med min ratt i ena handen. Så det var bara att ta hans traktorbil och åka iväg. Det är lite skillnad på Opel Corsa och Volvo kombi, det kändes som att jag skulle meja ner varenda soptunna och brevlåda som jag passerade.
Det hände mycket grejer med bilen den här sommaren, vi upptäckte ett flintahål på passagerarsidan (ni vet ett hål rakt igenom så man kan springa igång bilen). Jag åkte därför utan passagerarsäte ett tag, och det var mer än 1 person som glömde bort det när dom skulle sätta sig.
Jag backade utan att stänga min dörr ordentligt så den fastnade i en buske (ja det är sant) och blev bucklig. I Uppsala backade min chefs dotter på den andra dörren, och jag orkade inte annat än att rycka på axlarna och konstatera att nu var den lika på båda sidorna i alla fall. Men vi gjorde en skadeanmälan och pappa hjälpte mig så det slutade med att vi fick 7000:- (2500:- mer än vad bilen kostade alltså) för att reparera ena dörren. Pappa köpte två nya dörrar på skroten för totalt 300:- sen rostlagade vi den.
Jag åkte till Karlstad och hälsade på en vän, och därifrån till Stockholm. Efter att ha laddat på E18 ändå från Karlstad var jag uppe i 160 i en nerförsbacke (och jag måste haft medvind). Hela bilen skakade och sedan dess har jag aldrig åkt så fort i den igen.
Under hösten flyttade jag till Stockholm, in hos Lisa på Stora Essingen. Så många p-böter jag fick, jag vill inte räkna efter, men det var många tusenlappar.
Våren 2007 flyttade jag till Hälsingland och Johan var inte så överdrivet nöjd med min bil. De vägrade godkänna den på besiktningen eftersom ena fjäderbenet var på väg upp genom karossen, Johan lagade. Sedan brann alla elkablar (Elfel, Opelhaulin), Johan lagade. Nästa besiktnig visade det sig att ena tröskeln var i princip obefintlig, Johan lagade. Bromsrören höll på att gå sönder (Lyfta skrot?), Johan lagade. Avgasröret gick av (Blädderbok, Man lär sig av sina misstag) och inte bara en gång, Johan lagade. Korden tittade fram, men då fick Däckcentrum byta däck (Otacksamma opel).
Batteriet började bli tvivelaktigt, och efter att jag glömt lyset på i så lång stund som det tar att säga "Stäng av lyset, du vet att du har dåligt batteri" så fick Johan och jag rullstarta i driven på Max. (Rullstart i Maxdriven)
Johan säger att han känner sig könsstympad när han är tvungen att åka i den, och kallar den för Moped klass 3. Han har även föreslagit att vi skulle sätta ett handtag på taket, så att jag bara kunde lyfta upp och vända på den när jag åkt fel.
Men den har också varit otrolig, åtminstone en gång. En oktoberdag för två år sedan skulle jag åka till Falun. Första snön kom så jag la på vinterdäck innan jag stack iväg. Rv 50 är så tråkig att åka så jag körde över Gruvberget och Svartnäs. När jag kom ner för ett krön i Vintjärn fick jag sladd. Jag försökte styra upp men insåg snart att det var kört. Jag kommer ihåg att jag tog tag hårt i ratten, blundade och tänkte "jag dör inte av det här". När jag öppnade ögonen låg jag på sidan, förarsidan ner i snön. Stereon spelade och sakerna som legat i min väska på passagerarsätet låg utspridda överallt och jag tänkte att det här är så jävla typiskt mig samtidigt som jag stängde av stereon och lyset. Jag började leta efter min mobil, hittade den och såg att jag inte hade någon mottagning. Tänkte samma tanke en gång till. Då hör jag en bil som närmar sig. Blir stressad och orolig att han ska hinna köra förbi utan att upptäcka mig (jag hade mött totalt 3 bilar på hela färden), så jag öppnar passagerardörren som öppnas rakt upp i luften, och börjar vinka med den. Jag noterar efter en liten stund att billjudet inte längre hörs och suckar när jag antar att han kört förbi ändå. Då känner jag hur passagerardörren öppnas av sig självt, och ner tittar en man. Han hade stannat, det var därför jag inte hörde bilen längre. Så glad jag blev! Han frågade om jag var OK, och jag försökte känna efter men kunde inte känna nåt särskilt. Han hjälpte mig att klättra ur, sedan fick jag låna hans telefon. Jag ringde min pappa, som inte alls ville komma och möta upp mig, men jag lyckades på nåt vis övertala honom. En till bil stannade, och han kände nån som kände nån som hade en traktorgrävare i Svartnäs, som efter löfte om 500 kr kom och drog upp bilen ur diket. Jag hade kört ner med fören och vält runt, så att jag låg i motsatt färdriktning. Och bilen låg i motlut så vi tre lyckades inte putta upp den. När traktorkillen dragit fram den åt mig kunde vi konstatera att ingen bensin eller olja läckt ur, och den startade som om inget hänt. Pappa kom och vi slog följe hem. Han körde väldigt väldigt sakta, när vi var framme förklarade han att han inte skiftat från sommardäck ännu.
Dagen efter kunde jag konstatera att jag fått en 5 cm lång repa på sidan som bilen legat på, och att kofångaren var lite intryckt. Jag åkte på akuten för att kontrollera mig själv också, och där konstaterades att jag hade ett blåmärke på ena knät.
Lägger till ett kollage
Jag slutade köra den i juli när vi köpte jimnyn, och i september ställde jag av den, efter att den inte gått igenom besiktningen. Jag har tänkt sälja den, men inte kommit mig för. Det tar emot helt enkelt. Mina första bil, min älskade lilla skitopel.
Jag tog körkort i Nybro i juni 2005. I september när jag och dåvarande killen flyttade isär behövde jag en egen bil och hittade den här billiga, bensinsnåla bilen på blocket. Dåvarande killen/exets bror följde med som bilkunnigt omdöme, och efter att ha provkört sa han att den var ju värd pengarna (4500 riksdaler), den kan du ha i 2 år i alla fall.
Jag minns när jag körde den första gången, i korsningen vid brandstationen i Lessebo. Den la av, det visade sig att den gjorde alltid det om man växlade samtidigt som man svängde. Jag döpte den till Kitty, som min gamla flickidol. Jag var blond, bilen röd (Kitty är som alla som läst Kittyböcker vet, rödblond) och tillsammans var vi farliga.2 veckor senare hände väldigt mycket, detta gjorde att jag hade väldigt bråttom när jag åkte till Nybro och då stod nån blåklädd idiot på ett övergångsställe och vinkade till mig. Sen fick jag vinka hejdå till körkortet.
I december fick jag ta om det, då var det någon som skurit sönder däcken på bilen, den var insnöad och inredningen hade möglat.
Kort därpå kokade den. Jag köpte en stereo på Netto i Nybro, Ola hjälpte mig att installera den, sen "dekaltrimmade" han den, klistrade över tillverkarens märke med eltejp. Den tejpbiten sitter fortfarande kvar.
En gång när jag var fyllechaffis i Kosta skulle vi med full bil åka uppför en liten backe. Vi kom enbart baklänges så alla (utom jag som körde) fick hoppa ur och putta upp mig för backen istället.
I början av 2006 var det dags att flytta hem till Falun, pappa kom ner och hjälpte mig med flytten. När vi kom till Örebro kastade pappas Volvo 145 in handduken och min lilla opel fick bogsera hans i jämförelse jättebil som var fullastad.
När jag jobbade i Morhagen sommaren 2006 vaknade jag en natt av att grannarna hade fest, spelade musik som bara den. Sen kom jag på att jag var mitt ute i skogen och inte hade några grannar. Jag gick ut, och insåg att ljudet kom från min bil!? Stereon hade startat av sig själv mitt i natten. Samma sommar slutade jag snusa, och då var bilen jättebra att tjuvröka i. Jag brukade fimpa mot rutan kommer jag ihåg.
Jag gjorde en visit till Kosta, och körde hem en mörk och regnig kväll. Dagen efter skulle jag besikta i Falun, och killen sa efteråt att han hade ett tips till mig. Jag blev superglad och trodde han visste nåt hemligt knep som skulle göra bilen mycket bättre. "Skroten i Hedemora, där får du femtonhundra spänn". Jag blev så ledsen så jag började gråta.
Åkte hem, sa till pappa att jag måste skrota min bil. Han slängde ett öga på besiktningsprotokollet och sa att det behövde jag inte alls. Sen såg jag inte så mycket av min bil, jag fick mest åka runt på mekonomen och autoexperten i pappas bil och köpa delar, medan han var i garaget och lagade min.
Jag minns särskilt en morgon när jag var tvungen att åka ner på stan för att hämta ut biljetter, och det var bråttom av någon anledning. Jag hittade inte mina bilnycklar, efter att ha letat på de mest troliga ställena kom jag på att jag borde kolla i garaget, pappa kanske hade tagit dom och gått ner dit.
Mycket riktigt, han hejade på mig med min ratt i ena handen. Så det var bara att ta hans traktorbil och åka iväg. Det är lite skillnad på Opel Corsa och Volvo kombi, det kändes som att jag skulle meja ner varenda soptunna och brevlåda som jag passerade.
Det hände mycket grejer med bilen den här sommaren, vi upptäckte ett flintahål på passagerarsidan (ni vet ett hål rakt igenom så man kan springa igång bilen). Jag åkte därför utan passagerarsäte ett tag, och det var mer än 1 person som glömde bort det när dom skulle sätta sig.
Jag backade utan att stänga min dörr ordentligt så den fastnade i en buske (ja det är sant) och blev bucklig. I Uppsala backade min chefs dotter på den andra dörren, och jag orkade inte annat än att rycka på axlarna och konstatera att nu var den lika på båda sidorna i alla fall. Men vi gjorde en skadeanmälan och pappa hjälpte mig så det slutade med att vi fick 7000:- (2500:- mer än vad bilen kostade alltså) för att reparera ena dörren. Pappa köpte två nya dörrar på skroten för totalt 300:- sen rostlagade vi den.
Jag åkte till Karlstad och hälsade på en vän, och därifrån till Stockholm. Efter att ha laddat på E18 ändå från Karlstad var jag uppe i 160 i en nerförsbacke (och jag måste haft medvind). Hela bilen skakade och sedan dess har jag aldrig åkt så fort i den igen.
Under hösten flyttade jag till Stockholm, in hos Lisa på Stora Essingen. Så många p-böter jag fick, jag vill inte räkna efter, men det var många tusenlappar.
Våren 2007 flyttade jag till Hälsingland och Johan var inte så överdrivet nöjd med min bil. De vägrade godkänna den på besiktningen eftersom ena fjäderbenet var på väg upp genom karossen, Johan lagade. Sedan brann alla elkablar (Elfel, Opelhaulin), Johan lagade. Nästa besiktnig visade det sig att ena tröskeln var i princip obefintlig, Johan lagade. Bromsrören höll på att gå sönder (Lyfta skrot?), Johan lagade. Avgasröret gick av (Blädderbok, Man lär sig av sina misstag) och inte bara en gång, Johan lagade. Korden tittade fram, men då fick Däckcentrum byta däck (Otacksamma opel).
Batteriet började bli tvivelaktigt, och efter att jag glömt lyset på i så lång stund som det tar att säga "Stäng av lyset, du vet att du har dåligt batteri" så fick Johan och jag rullstarta i driven på Max. (Rullstart i Maxdriven)
Johan säger att han känner sig könsstympad när han är tvungen att åka i den, och kallar den för Moped klass 3. Han har även föreslagit att vi skulle sätta ett handtag på taket, så att jag bara kunde lyfta upp och vända på den när jag åkt fel.
Men den har också varit otrolig, åtminstone en gång. En oktoberdag för två år sedan skulle jag åka till Falun. Första snön kom så jag la på vinterdäck innan jag stack iväg. Rv 50 är så tråkig att åka så jag körde över Gruvberget och Svartnäs. När jag kom ner för ett krön i Vintjärn fick jag sladd. Jag försökte styra upp men insåg snart att det var kört. Jag kommer ihåg att jag tog tag hårt i ratten, blundade och tänkte "jag dör inte av det här". När jag öppnade ögonen låg jag på sidan, förarsidan ner i snön. Stereon spelade och sakerna som legat i min väska på passagerarsätet låg utspridda överallt och jag tänkte att det här är så jävla typiskt mig samtidigt som jag stängde av stereon och lyset. Jag började leta efter min mobil, hittade den och såg att jag inte hade någon mottagning. Tänkte samma tanke en gång till. Då hör jag en bil som närmar sig. Blir stressad och orolig att han ska hinna köra förbi utan att upptäcka mig (jag hade mött totalt 3 bilar på hela färden), så jag öppnar passagerardörren som öppnas rakt upp i luften, och börjar vinka med den. Jag noterar efter en liten stund att billjudet inte längre hörs och suckar när jag antar att han kört förbi ändå. Då känner jag hur passagerardörren öppnas av sig självt, och ner tittar en man. Han hade stannat, det var därför jag inte hörde bilen längre. Så glad jag blev! Han frågade om jag var OK, och jag försökte känna efter men kunde inte känna nåt särskilt. Han hjälpte mig att klättra ur, sedan fick jag låna hans telefon. Jag ringde min pappa, som inte alls ville komma och möta upp mig, men jag lyckades på nåt vis övertala honom. En till bil stannade, och han kände nån som kände nån som hade en traktorgrävare i Svartnäs, som efter löfte om 500 kr kom och drog upp bilen ur diket. Jag hade kört ner med fören och vält runt, så att jag låg i motsatt färdriktning. Och bilen låg i motlut så vi tre lyckades inte putta upp den. När traktorkillen dragit fram den åt mig kunde vi konstatera att ingen bensin eller olja läckt ur, och den startade som om inget hänt. Pappa kom och vi slog följe hem. Han körde väldigt väldigt sakta, när vi var framme förklarade han att han inte skiftat från sommardäck ännu.
Dagen efter kunde jag konstatera att jag fått en 5 cm lång repa på sidan som bilen legat på, och att kofångaren var lite intryckt. Jag åkte på akuten för att kontrollera mig själv också, och där konstaterades att jag hade ett blåmärke på ena knät.
Lägger till ett kollagetisdag 17 november 2009
Tips från coachen:
Glöm inte vattenflaskan när du ska på ett boxpass.
Som vanligt när jag tränar blir jag rödare än rödaste röd i ansiktet. På vägen ut från sporthallen mötte jag en f.d. jobbarkompis, hon påpekade att jag såg helt slut ut. Jag orkade knappt svara. Och som vanligt när jag har tränat måste jag sitta apatisk i soffan ungefär en timme. Johan hällde upp ett glas vatten till mig (0,6 l) och jag tyckte det var jobbigt att lyfta det till mun för att dricka.
Man vet att man lever när det känns som att man ska dö... Något säger mig även att jag kommer att ha vissa problem med rörligheten imorgon.
Som vanligt när jag tränar blir jag rödare än rödaste röd i ansiktet. På vägen ut från sporthallen mötte jag en f.d. jobbarkompis, hon påpekade att jag såg helt slut ut. Jag orkade knappt svara. Och som vanligt när jag har tränat måste jag sitta apatisk i soffan ungefär en timme. Johan hällde upp ett glas vatten till mig (0,6 l) och jag tyckte det var jobbigt att lyfta det till mun för att dricka.
Man vet att man lever när det känns som att man ska dö... Något säger mig även att jag kommer att ha vissa problem med rörligheten imorgon.
söndag 15 november 2009
Inte riktigt med
Efter att jag har missat upprepade samtal p.g.a. att jag inte hört telefonen, och därefter konstaterat att högtalaren håller på att kasta in, har Johan nu bestämt att det är dags för mig att skaffa en ny mobil. Med skräckblandad förtjusning nästan ropade jag att jag vill ha en iPhone!
Efter en snabb koll på prisjakt.se där jag blev varse att en iPhone kommer att kosta mig mellan 5615:- och 9400:- började jag rannsaka vad jag vill ha ut av min telefon. Kom fram till följande: 
Efter en snabb koll på prisjakt.se där jag blev varse att en iPhone kommer att kosta mig mellan 5615:- och 9400:- började jag rannsaka vad jag vill ha ut av min telefon. Kom fram till följande:
- ringa
- sms/mms
- kalender
- alarm
- kamera
Det är vad jag använder min telefon till. I extremt långtråkiga situationer spelar jag även spel på den (tetris, uno eller tp).
Eftersom jag inte vet var man kollar efter mobiler och inte längre vet per automatik vilken som är den senaste/grymmaste/måste-ha-mobilen just ni googlar jag helt enkelt "mobiltelefoner". Hamnar på dialect.se, tänker att nu blir det lätt. Klickar på Mobiltelefoni i menyn. Döm av min förvåning när det dyker upp undermenyer! Smartphones, mobiltelefoner och windows phone.
Windows phone går ju bort av bara namnet, sedan får jag kolla upp smartphones på wikipedia.
"Sphone eller smartphone är ett mellanting mellan handdator och mobiltelefon. Den är en "smart mobiltelefon". Till skillnad från vanliga telefoner har den ett qwerty-tangentbord, antingen med fysiska knappar eller simulerat på bildskärmen. De vanligaste operativsystemen till smartphones är Symbian, Mac OS X mobile, Windows Mobile och Google Android"
Det är bara att inse, att jag inte längre hänger med i utvecklingen som jag brukade. Motvilligt måste jag också erkänna att en smartphone låter lite väl krånglig, jag vill ju bara ha en mobil... Börjar jag kanske bli gammal?
Schyssta brön
Idag har jag då bakat bröd. Deg på 1 liter mjölk blir ganska mycket deg, kom jag på i morse, så i all hast åkte jag ner på affären och köpte en stor bunke.
Sen körde jag igång. Hann med en dusch också, sen var det dags att hämta Johan.
Vi kollade på tv och åt nygräddade mackor, ooh det är tamefan det bästa jag vet. Med mycket smör på! MMM.
Jag gräddade först en plåt med typ tekakor, dom käkade vi upp alla utom 2. Jag ställde en plåt i frysen också, supersmidigt. De är färdigjästa och det är bara att slänga in dom i ugnen när man vill ha nygräddat bröd till frukost men inte orkar vänta på några timmars jäsning.
Sen gjorde jag två limpor också. Jag var tvungen att äta några skivor när dom var klara också, bara för att det är så gott. Men jag var tvungen att hålla igen, för klockan sex har vi planerat söndagsdeg med Johans föräldrar i Kilafors.
Igår gjorde jag småsaker som man aldrig får gjort. Bytte sladd till en lampa så att den blev lagom lång, spikade fast sladdar i listerna, bar ner kartonger till förrådet (som vi iofs inte har, men jag ställde dom utanför). Köpte en till trådkorg till skrubben och fick ordning där. Skruvade ihop soffan ordentligt. Känns så skönt att det är avklarat. Det som jag glömde var att kolla vad det är för lampa i kylskåpet och byta ut den. Kanske ska lägga lite energi på det idag.
Sen körde jag igång. Hann med en dusch också, sen var det dags att hämta Johan.
Vi kollade på tv och åt nygräddade mackor, ooh det är tamefan det bästa jag vet. Med mycket smör på! MMM.
Jag gräddade först en plåt med typ tekakor, dom käkade vi upp alla utom 2. Jag ställde en plåt i frysen också, supersmidigt. De är färdigjästa och det är bara att slänga in dom i ugnen när man vill ha nygräddat bröd till frukost men inte orkar vänta på några timmars jäsning.Sen gjorde jag två limpor också. Jag var tvungen att äta några skivor när dom var klara också, bara för att det är så gott. Men jag var tvungen att hålla igen, för klockan sex har vi planerat söndagsdeg med Johans föräldrar i Kilafors.
Igår gjorde jag småsaker som man aldrig får gjort. Bytte sladd till en lampa så att den blev lagom lång, spikade fast sladdar i listerna, bar ner kartonger till förrådet (som vi iofs inte har, men jag ställde dom utanför). Köpte en till trådkorg till skrubben och fick ordning där. Skruvade ihop soffan ordentligt. Känns så skönt att det är avklarat. Det som jag glömde var att kolla vad det är för lampa i kylskåpet och byta ut den. Kanske ska lägga lite energi på det idag.
lördag 14 november 2009
Dagens i-landsproblem
Jag äter inte ofta chips, av den enkla anledningen att jag inte är så förtjust i chips. Men idag jag fick jag ett infall och blev sugen på chips och dipp. Plockar på mig en påse salta chips, blir lite sur för att det inte finns på mindre än 300g's påse då den kommer att räcka i evigheter (bli gammal och tillslut bortkastad). Så ska jag ta dipp, och då uppstår problemet; vilken dipp var det nu som var min favorit? Dill & gräslök eller sourcream & union? Velar fram och tillbaka, dill & gräslök vet jag ju är gott, men sourcream & union... känner smaken i munnen. Kan inte avgöra. Så jag gick därifrån. Gick runt i butiken och funderade på vad jag skulle mumsa på framför tv:n istället. Kom på att jag hade 1 liter mjölk hemma som går ut idag, så jag köpte brödkryddor och jäst för att baka upp den imorgon.
Tillslut var jag tillbaks vid chipsen. Resonerade att det är 50-50 om det blir fullträff, men att jag faktiskt inte tycker att någon av dem är äcklig. Så jag tog surkräm & lök.
Har provsmakat den nu, men kan faktiskt inte avgöra om jag valde min gamla favorit eller inte.
Hur ska det förresten gå att kombinera chipsätning med stickning? Just nu har jag väldigt många stickprojekt på gång samtidigt. Jag brukar försöka hålla mig till ett, och göra klart det innan jag påbörjar nästa, men nu har jag 3 på gång samtidigt. Ett par strumpor till en jobbarkompis, där den ena strumpan är helt klar och den andra påbörjad men långt från klar, ett par strumpor som kusin beställt till sin far i julklapp, där är den första snart klar, och ett par strumpor som jag stickar utan adressat, där är den första bara påbörjad.
Planen är att sticka klart den första kusin-pappa-strumpan och sedan göra klart jobbarkompisens par. Den tredje får jag ta när tiden finns.
Tillslut var jag tillbaks vid chipsen. Resonerade att det är 50-50 om det blir fullträff, men att jag faktiskt inte tycker att någon av dem är äcklig. Så jag tog surkräm & lök.
Har provsmakat den nu, men kan faktiskt inte avgöra om jag valde min gamla favorit eller inte.
Hur ska det förresten gå att kombinera chipsätning med stickning? Just nu har jag väldigt många stickprojekt på gång samtidigt. Jag brukar försöka hålla mig till ett, och göra klart det innan jag påbörjar nästa, men nu har jag 3 på gång samtidigt. Ett par strumpor till en jobbarkompis, där den ena strumpan är helt klar och den andra påbörjad men långt från klar, ett par strumpor som kusin beställt till sin far i julklapp, där är den första snart klar, och ett par strumpor som jag stickar utan adressat, där är den första bara påbörjad.
Planen är att sticka klart den första kusin-pappa-strumpan och sedan göra klart jobbarkompisens par. Den tredje får jag ta när tiden finns.
fredag 13 november 2009
Ändrade planer
Såklart, när jag för första gången på jag vet inte hur länge ska åka och bada vaknar jag och har mensvärk. Har sluppit det i två månader. Så just nu njuter jag ovan avbildade istället.
Till kvällsmat ska jag lyxa till det med fiskbullar - måste passa på när Johan är borta!
torsdag 12 november 2009
FYI
Slänger in en liten uppdatering såhär på kvällskvisten. Min provanställning går ut sista november och jag blir kvar därefter. Jag är så glad för det, och så glad att jag trivs på mitt jobb. Så Johan och jag firade igår, och det borde vi göra oftare tycker jag.
Johans paket som varit på visit i Huddinge levererades till vår dörr idag, efter lite roddande med posten. Nu sitter grejerna på träskmonstret i garaget och fördelningslådan är ca 20 cm kortare.
Imorgon åker Johan till Umeå för att jobba över helgen, och jag åker med en vän till badhuset i Arbrå, härligt!
Nu: sova.
Johans paket som varit på visit i Huddinge levererades till vår dörr idag, efter lite roddande med posten. Nu sitter grejerna på träskmonstret i garaget och fördelningslådan är ca 20 cm kortare.
Imorgon åker Johan till Umeå för att jobba över helgen, och jag åker med en vän till badhuset i Arbrå, härligt!
Nu: sova.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
